Vi har haft förmånen att kunna hänga vid havet en del under vår vecka i Fréjus. Jag har legat i en flytande hängmatta och låtit vågorna styra. Vatten är mäktigt. Från en spegelblank sjö utan en enda liten krusning till meterhöga vågor ute på havet. Så mycket kraft som finns däri som man inte kan påverka. Och där, i en hängmatta på havet, slogs jag av min litenhet. Och det som något positivt. Ibland är det bra för en själ som jag, som gärna vill ha koll på saker och ting, att inse att jag inte kan ha koll. Det finns en frihet i att kunna släppa kontrollen och inse sin litenhet. Och acceptera att det får vara så.

Jag har fått samma känsla när vi rest runt i bergen, både i Frankrike på resan mellan Paris och Fréjus men även igår och idag när vi rest genom alperna i Italien, Österrike och Tyskland. Det är mäktigt. Och jag känner en sån glädje över att få ta del av denna fantastiska natur vi har runt oss. Vi har fått uppleva så mycket under den här semestern av häftiga platser och natur som inte är skapade av människohand. Att få bli påmind om att det finns någon som är större och har koll på oss har varit frigörande. Känner mig så tacksam!