Kommer troligen bli ett par blandade inlägg nu när vi landat hemma på Hammarö. Totalt har 6253km avverkats. Bilen visar ett snitt på 233 Wh/km eller lite enklare uttryckt 2,33 kWh/mil. Helt okej förbrukning för denna stora bil. I denna förbrukning är laddförluster och dylikt ej inräknat. Så med det inräknad runt 2,5 kWh/mil. Försökte mappa ut rutten i Googlemaps, men man fick bara ange 10 destinationer, och det räcker ej för att få hela rutten, får se om jag lyckas på något annat sätt senare…

Sista kvällen i Frejus

Sista kvällen blev det restaurangbesök, kanske va det inte helt optimalt då klockan sprang iväg och alla va ganska trötta, men vi tog oss iväg och gissade lite vad vi beställde eftersom vår franska är svag och personalens engelska ännu svagare… Undertecknad lyckades att unvika råbiffen, men det va inte långt ifrån. Köttbiten man fick kan inte mycket mer än ha sett stekbordet, lite stekyta fanns, men det va också allt, så det va ingen favorit. Men fick lite rester från Filippas hamburgare. 🙂

Italien

Hemresan började mot Italien. Laddade upp bil och familj på en restaurang i en hamn utanför Varazze. Många lyxiga båtar och goda pizzor!

Under färden insåg vi att vi typ kommer att passera Gardasjön i Italien på vägen hemåt eftersom vi valde att undvika Schweiz då dom ej är med i EU vilket innebär lite merjobb bara för att åka igenom landet. Vi insåg också att vi kommer komma dit lagom för att sova där. Så co drivern Therese letade upp ett hotell och vi styrde dit. Väl där hanns ett dopp i den omtalade sjön med innan sovdags.

Semesterbilen

Teslas Model X är en stor bil. Har funkat hur bra som helst att åka runt i. Kylen i frunken har vart kanon att alltid ha kall dryck, lite smör och pålägg i. Den är ”rätt rymlig” också. Roade oss med att plocka ur allt ur bilen när vi kom hem…

Det va allt för denna gång. Men än tror jag inte sista ordet är sagt… eller skrivet menar jag såklat.

Borta bra men hemma bäst… Vi är åter i Sverige igen!
Natten spenderades i en lägenhet i Ahnatal. Det tog lite tid att hitta in. Utomhus var det fullt av byggmaterial men inne var det mesta färdigrenoverat. Vi kom sent igår och åkte tidigt så för oss var kraven låga. Vi behövde sängar att sova i och det fick vi. På köpet kom en rymlig lägenhet med ett enormt badrum! Vi sov gott och begav oss iväg så snart vi vaknat och klätt oss. Ahnatal låg på ”fel” sida om staden Kassel från vår synvinkel så vi blev en del av morgontrafiken genom stan. Mycket folk och bilar i omlopp men trafiken flöt på bra. Vi avklarade drygt 11 mil innan vi tog paus för att äta frukost och ladda bilen.
Sedan har vi åkt och åkt. Genom Tyskland där trafiken flytit på bra. En del köer men det har varit överkomligt.

Danmark avklarade snabbt, vägarna är raka och trafiken flöt på utan problem.

Väl i Sverige blev det middag i Löddeköpinge. Nu styr vi kosan mot Träslövsläge (ja, det är tydligen en plats!) där vi ska sova inatt. Imorgon väntar de sista milen hem. Nu längtar alla! Det har varit många timmar i bilen de senaste dagarna så det ska bli skönt att komma hem.

Vi har haft förmånen att kunna hänga vid havet en del under vår vecka i Fréjus. Jag har legat i en flytande hängmatta och låtit vågorna styra. Vatten är mäktigt. Från en spegelblank sjö utan en enda liten krusning till meterhöga vågor ute på havet. Så mycket kraft som finns däri som man inte kan påverka. Och där, i en hängmatta på havet, slogs jag av min litenhet. Och det som något positivt. Ibland är det bra för en själ som jag, som gärna vill ha koll på saker och ting, att inse att jag inte kan ha koll. Det finns en frihet i att kunna släppa kontrollen och inse sin litenhet. Och acceptera att det får vara så.

Jag har fått samma känsla när vi rest runt i bergen, både i Frankrike på resan mellan Paris och Fréjus men även igår och idag när vi rest genom alperna i Italien, Österrike och Tyskland. Det är mäktigt. Och jag känner en sån glädje över att få ta del av denna fantastiska natur vi har runt oss. Vi har fått uppleva så mycket under den här semestern av häftiga platser och natur som inte är skapade av människohand. Att få bli påmind om att det finns någon som är större och har koll på oss har varit frigörande. Känner mig så tacksam!

Ja, vad ska man säga om detta land.

• Dom är kass på engelska. Frejus som vi bodde i va det svårt kommunicera på engelska, även på t.ex. restauranger som man tycker borde vara vana vid turister.
• En frukost i Frankrike är väldigt annorlunda vad jag är van vid. En chokladcroissant och lite konserverad frukt är inte riktigt vad jag önskar till frukost. Men det finns baguette. Det har vi käkat många. Till frukost, till lunch och mellanmål/kvällsmacka. Vi gjorde enkla pizzor av baguette, smör, skinka och ost i ugnen. Mycket enkelt och uppskattat!
• Dom stannat i princip alltid när man står vid ett övergångställe, men att ge en vink som tack för att bilen stannar är inget dom verkar pyssla med. Tar ett tag som svensk att våga gå ut, för det är full fart fram till övergångsstället för att bromsa tvärt någon meter innan.
• Tutan används relativt frekvent. Lyckades ej se något system i det. Ecodrive är också rätt obefitligt. Full gas och hårda inbromsningar.

Men det har vart en bra och varm vecka. Om man får önska så hade temperaturen fått vara åtskilliga grader lägre men bad och AC är bra botemedel.

Nu sitter vi på ett hotell vid Gardasjön i Italien. Vi hann ner till sjön och ta ett snabbt kvällsdopp innan de blev mörkt. Tyvärr va vädret ej med oss idag utan va en ganska mulen kväll med en åskskur innan vi kom fram. Så den där riktigt magiska bilden som man sett och hört om Gardasjön uteblev, men det är otroligt klart vatten och en mycket vacker plats. Tror inte heller att jag sett så många hotell i en sån liten stad som Nago-Torbole verkar vara.

Men mer om Italien senare.

Det blev tyst härifrån igen. Vi njuter av semestern i Fréjus. Vi har varit här i snart en vecka och imorgon är sista dagar här innan vi reser vidare på tisdag.

Det är så varmt här, dryga 30°, så vi har spenderat mycket tid på stranden och vid poolen som hör till lägenheterna där vi bor. Det tar cirka 20 min att gå till stranden men det har fungerat bra. Behovet av att få hoppa i vattnet blir än större efter en varm och svettig promenad…! De första två dagarna var det molnigt och kom till och med lite regn en dag. Sen har det varit soligt och varmt de senaste dagarna.

På söndagarna är det marknad längs stranden mellan Fréjus och Saint-raphaël som vi passade på att besöka efter frukost. Mängder av marknadsstånd var det med mat, frukt, kläder, smycken och prylar av alla möjliga slag. Vi hittade lite smått och gott men framför allt var det roligt att uppleva detta. Det fanns mycket att titta på!

Efter en paus för lunch och poolbar tog vi en promenad till hamnen där vi njöt av god lokalproducerad glass.

Ikväll tog vi oss en promenad till Luna parc, en nöjespark i Fréjus. Kul att få se den även om vi inte åkte så mycket där. Hem därifrån kom en trött familj. Barnen somnade snabbt och det gör nog även vi vuxna snart!

Vi tog vägen i två etapper. Först Grenoble – Castellane.
Därifrån först en rundtur runt Gorges du Verdon, ”Europas Grand Canyon”, och sen vidare ner till Frejus via Grasse.

Denna väg är svår att beskriva med ord. Så vi börjar med en bild på stugan från den franska bondgården som vi utgick ifrån.

Vi åkte vägen ”åt fel håll”, för Napoleon tog sig från franska Rivieran och norrut mot Lyon för att försöka återta tronen. Varför han valde denna otillgängliga väg var för att slippa möta regimens trupper. Men denna blog handlar inte om detta utan vilken hissnade väg detta är.

Vägen går som sagt i otillgänglig terräng. Höga berg och djupa dalar. Smala vägar med turister, yrkestrafik (lastbilar) och galna fransmän som inte tillämpar ecodriving för 5 öre. Även om det är lite stressande att möte en stressad (iaf vad det verkar på tempot) fransman eller fransyska på en smal serpentinväg, så är det ibland mer skrämmande att ha frugan i sätet brevid sig då det kommer plötsliga skriv och häftiga kroppsrörelser vid (illa) valda tidpunkter. (Läs möte i trånga passager.) Men utsikten och vägen är en upplevelse jag varmt rekommenderar. Vi såg också oväntat många cyklister. Galet bra backträning!

Det är som sagt svårt att beskriva denna väg. Det är nästan så man tröttnar på alla hissnande intryck. Man försöker fota, men svårt att göra intrycken rättvisa så ibland gör man som på den gamla tiden. Upplever utan en telefon eller kamera framför ögat och bara försöker uppleva! Ibland är det nästan så fokus hamnar på att fota/filma för att ha kvar minnen och det behöver man, men när man fokuserar på det så missar man också något där och då. Upplevelsen blir inte lika påtaglig som den kunde blivit.

Så kort sagt. Detta är en upplevelse jag rekommenderar!

Vi hann ta oss igenom de vanligaste turistattraktionerna. Som ni vet va vi två som tog oss upp i Eifeltornet! Lite bilder kommer äntligen.

För 4 dagar sedan checkade vi ut från vårt lilla hus utanför Paris för att påbörja resan mot södra Frankrike. Första dagen blev mest en resdag. Vi åkte cirka 50 mil. Det var söndag och många restauranger var stängda. Vi hittade en pizzabox där man kunde beställa färdiga pizzor ur en automat. Vi gjorde beställningen men tyvärr fungerade inget av våra betalkort där så vi fick åka därifrån, snopna och hungriga.

De ordnade sig dock genom ett McDonalds där vi kunde stanna till och köpa med oss mat som vi åt medan bilen laddade upp sig. Det cirkulerade enorma fåglar över ängarna kring laddstationen som vi försökte fota för att kunna identifiera dem. Vi får ses om vi lyckats. Vi tog en extra sväng via ”Route des grands crus”, en turistväg som kantras av mängder med vingårdar och dess odlingar. Vi stannade till på en av dem och gjorde ett besök bland deras viner och kikade runt på gården.

Nästa laddstation var belägen bredvid en hästhage och ett hotell där det även fanns får. Laddstationerna här i Frankrike är överlag placerade i helt andra miljöer än i Sverige. Spännande även om vi behöver tänka om då vi är vana vid att det brukar finnas på restauranger och ev affärer i närheten.
Natten spenderades på en bondgård i Dolomieu, mellan Lyon och Grenoble. En mysig stuga med sovloft där barnen sov. Utanför vardagsrumsfönstret satt hönor och tittade på oss när vi kom dit och utanför dem fanns gethagen. Allt detta omgivet en av vacker natur i bergen. Vi sov gott bortsett från hönsen som krafsade utanför fönstret lite för tidigt på morgonen…

Nästa dag var det dags för nästa etapp; Dolomieu till Castellane via Route Napoleon. Cirka 30 mil men det tog hela dagen. Resan gick genom böljande landskap och vi har njutit av små byar som vi passerat och slingriga vägar som tagit oss uppför och nedför bergen.

Vi har lyssnat på podden historierummet och lärt oss mer om Napoleon och hans liv vilket gav en extra krydda till att få åka på dessa vägar och se var han tog sig fram för drygt 200 år sedan. Det blev många stopp för att fota och njuta av utsikten. Boendet hade vi inte bokat i förväg då vi inte visste hur långt vi skulle ta oss. Vi hamnade till slut i Castellane. Där hade vi spanat in en möjlig camping som hade stugor men vi fick åka ett par vändor genom staden innan vi hittade rätt. Väl där hade vi 15 min marginal till att receptionen stängde… Puh! Vi fick en liten stuga på 24 m2 med både badrum, 2 sovrum och ett kombinerat kök och vardagsrum. Välplanerade kvadratmetrar!

Dag 3 startade tidigt med frukost och packning innan vi gav oss av. Målet var Frejus vid medelhavet men först en tur runt Verdon Gorge. Det är en kanjon (typ ravin) och brukar kallas för Europas Grand Canyon. Det var en sträcka på cirka 11 mil men det tog oss typ 6 tim att åka. Många stopp blev det efter vägen. Ett längre där vi fikade och badade i det kalla men klara vattnet! Det var tidvis övermäktigt med vackra vyer och höjdrädslan gjorde sig påmind, om än inte så mycket som den kunde ha gjort. Filippa löste genom att helt enkelt inte titta ut speciellt mycket under den här resan.

Tillbaka i Castellane gav vi bilen och oss lite mat innan vi åkte Route Napoleon ner till Grasse. Vid det laget var klockan så mycket att vi direkt styrde kosan till Fréjus där vi checkade in i en stor 3-rumslägenhet med en stor terass. Här ska vi ha semester en vecka, skönt!

2 dagar hade vi på oss att ”göra Paris”. Så var börjar man? Vi tog tåget in till Eiffeltornet och började där. Martin och Anton tog trapporna upp till våning 2 och sedan hissen upp till toppen. Häftig upplevelse!
De andra bangade och gick runt i affärer istället. Både Filippa och Tore hittade affärer där de kunde ha spenderat hela reskassan och mer därtill!

Alla sammanstrålade därefter för att köpa varma pizzabaguetter och quiche lorraine som vi satte oss i Trocadéroparken och åt med utsikt över Eiffeltornet. Sedan blev det en vända till i affärerna innan vi gick mot Eiffeltornet igen och Seine för att ta en båttur på floden. Det blev en välkommen paus för benen och med vacker utsikt och skön fläkt. Dock såg vi inte så mycket av Paris som vi hade hoppats på.

Väl tillbaka var kl runt 21.30 och det var hög tid att äta middag men då blev vi varse om att flera restauranger stänger runt 22. Vi hittade ett ställe, ”Hanami”, väldigt populärt. Vi ställde oss i kö men insåg efter en bra stund att det var fel kö och fick byta till en ännu längre. Till slut lyckades vi beställa och få vår mat som vi satte oss och åt i trocadéroparken igen. Nu i mörkret med ett lysande Eiffeltorn framför oss som dessutom började blinka vackert när vi satt där (det gör det i 5 min varje heltimme när mörkret lagt sig). Det var en häftig upplevelse som vi delade med MÅNGA andra!
När vi sedan skulle hem visade det sig att tågen slutat gå redan flera timmar tidigare ”på grund av brist på personal”. Det blev en utmaning med tunnelbana, buss och ersättningsbuss. Tur att det finns hjälpsamma människor! Vi kom hem till slut men betydligt senare än tänkt…

Vi sov några timmar innan vi gick upp för att åter bege oss till in till storstaden. Påväg ut genom grinden kom ägaren till huset ifatt oss och informerade oss om att det var ombyggnationer just den dagen så tågen gick inte som de skulle. Vi fick tips om att gå till en annan hållplats och satsa på spårvagn istället så det gjorde vi. Ännu en upplevelse! Vi åkte till Louvren för att få se det med egna ögon. Det är enormt! Vi valde dock att inte gå in där denna gång. Vi åkte istället österut till ”l’atelier des Lumières”, en konsthall med rörlig konst på väggar och golv. Man kunde sätta sig på golvet och längs med väggarna och se konstverken avlösa varandra och röra sig i takt till musiken. Det var en häftig upplevelse!
Lunchen avnjöts på ”La favorita”, en italiensk restaurang i Montmartre. Vi hann nästan fram dit innan himlen öppnade sig och regnet öste ner. Vi klarade oss dock relativt torrskodda och åt i godan ro medan regnet drog över. Servitrisen var på gott humör och skämtade frisk med Tore. Avancerat att göra det på engelska men han hängde på och det pågick under hela besöket och gav många skratt.

Mätta och glada promenerade vi upp till Sacré-cœur. Vi gick runt i denna fantastiska kyrka och satt en stund och lyssnade på mässan som pågick. Sedan var det dags att åka vidare för att hinna till triumfbågen. Hela familjen tog sig upp för de 284 trappstegen och kunde njuta av utsikten från det ca 50 m höga tornet. Trots höjdrädsla hos några i familjen så gick det bra!
Hemfärden gick betydligt bättre än dagen innan. En snabb middag när vi kom hem blev det innan det var sovdags för alla.