Ja, vad ska man säga om detta land.

  • Dom är kass på engelska. Frejus som vi bodde i va det svårt kommunicera på engelska, även på t.ex. restauranger som man tycker borde vara vana vid turister.
  • En frukost i Frankrike är väldigt annorlunda vad jag är van vid. En chokladcroissant och lite konserverad frukt är inte riktigt vad jag önskar till frukost. Men det finns baguette. Det har vi käkat många. Till frukost, till lunch och mellanmål/kvällsmacka. Vi gjorde enkla pizzor av baguette, smör, skinka och ost i ugnen. Mycket enkelt och uppskattat!
  • Dom stannat i princip alltid när man står vid ett övergångställe, men att ge en vink som tack för att bilen stannar är inget dom verkar pyssla med. Tar ett tag som svensk att våga gå ut, för det är full fart fram till övergångsstället för att bromsa tvärt någon meter innan.
  • Tutan används relativt frekvent. Lyckades ej se något system i det. Ecodrive är också rätt obefitligt. Full gas och hårda inbromsningar.

Men det har vart en bra och varm vecka. Om man får önska så hade temperaturen fått vara åtskilliga grader lägre men bad och AC är bra botemedel.

Nu sitter vi på ett hotell vid Gardasjön i Italien. Vi hann ner till sjön och ta ett snabbt kvällsdopp innan de blev mörkt. Tyvärr va vädret ej med oss idag utan va en ganska mulen kväll med en åskskur innan vi kom fram. Så den där riktigt magiska bilden som man sett och hört om Gardasjön uteblev, men det är otroligt klart vatten och en mycket vacker plats. Tror inte heller att jag sett så många hotell i en sån liten stad som Nago-Torbole verkar vara.

Men mer om Italien senare.

Vi tog vägen i två etapper. Först Grenoble – Castellane.
Därifrån först en rundtur runt Gorges du Verdon, ”Europas Grand Canyon”, och sen vidare ner till Frejus via Grasse.

Denna väg är svår att beskriva med ord. Så vi börjar med en bild på stugan från den franska bondgården som vi utgick ifrån.

Denna resa har blivit mycket mer intressant tack vare Therese som letar boende via Airbnb. Jag menar, hur många har hyrt en stuga, med sovloft och AC där hönsen bokstavligen sitter på fönsterblecket utanför.

Vi åkte vägen ”åt fel håll”, för Napoleon tog sig från franska Rivieran och norrut mot Lyon för att försöka återta tronen. Varför han valde denna otillgängliga väg var för att slippa möta regimens trupper. Men denna blog handlar inte om detta utan vilken hissnade väg detta är.

Vägen går som sagt i otillgänglig terräng. Höga berg och djupa dalar. Smala vägar med turister, yrkestrafik (lastbilar) och galna fransmän som inte tillämpar ecodriving för 5 öre. Även om det är lite stressande att möte en stressad (iaf vad det verkar på tempot) fransman eller fransyska på en smal serpentinväg, så är det ibland mer skrämmande att ha frugan i sätet brevid sig då det kommer plötsliga skriv och häftiga kroppsrörelser vid (illa) valda tidpunkter. (Läs möte i trånga passager.) Men utsikten och vägen är en upplevelse jag varmt rekommenderar. Vi såg också oväntat många cyklister. Galet bra backträning!

Det är som sagt svårt att beskriva denna väg. Det är nästan så man tröttnar på alla hissnande intryck. Man försöker fota, men svårt att göra intrycken rättvisa så ibland gör man som på den gamla tiden. Upplever utan en telefon eller kamera framför ögat och bara försöker uppleva! Ibland är det nästan så fokus hamnar på att fota/filma för att ha kvar minnen och det behöver man, men när man fokuserar på det så missar man också något där och då. Upplevelsen blir inte lika påtaglig som den kunde blivit.

Så kort sagt. Detta är en upplevelse jag rekommenderar!

Vi hann ta oss igenom de vanligaste turistattraktionerna. Som ni vet va vi två som tog oss upp i Eifeltornet! Lite bilder kommer äntligen.

Tornet som ska bestigas!
Klassiska parken vid Eifeltornet sett från lite höjd…
På hög höjd
Sacré-Coeur. Finns många andra utsiktsplatser i Paris. Denna ligger också med fin utsikt över Paris.
Utsikten från Sacré-Coeur
Hela familjen tog sig upp i Triumbågen
Dom stora bilvägarna i Paris är vackra när man kommer upp en bit. Bild tagen från Triumfbågen.
Trapphusen upp/ner från Triumfbågen.
Stolt kille, med rätta, som tog sig upp i Eifeltornet.
Klassisk Parisbild…

Dagens frukost har nog aldrig varit så efterlängtad som idag. Nämligen en typisk Nederländsk frukost. Macka med strössel. Va länge sen tösen åt så mycket till frukost 😀
Men även mer vanlig frukost fanns som köttbullemacka och yoghurt. Även the och kaffe till de lite äldres förtjusning.

Ett dopp i poolen efter frukost innan färden gick vidare till Frankrike via Belgien.

Sista resdagen!
Vi tog oss till frankrike och en liten vindsvånings på den franska landsbyggden. Mysigt, men varmt… Nu i skrivande stund, kl. 21.20, så börjar det bli liiiite bättre. Men termontern ligger konstanst runt 30 grader. Är glad för AC:n i bilen…

Motervägarna i Frankrike är böljande och fina. Idag va det väldigt lite trafik. Tror vi åkte c:a 10 mil motorväg som kostade oss en hundring. Tyvärr måste jag meddela att det är mer än ett liten flygfä som fått sätta livet till för att vi har genomfört denna resa. Spår av detta syns tydligt på bilen och som vita prickar på detta kort. #dagsatttvättarutanigen

Laddning på Teslas superchrger är hur enkelt som helst. Finns att välja på även för vår gamla bil som ”bara” tar oss 25-30mil på fullt batteri. Men kör sällan mer än max 20 mil/2 timmar i stöten. Ofta finns restauranger i närheten. I Tyskland lyckdes vi pricka ett par i mer industriområden. Skulle man önska något så kanske lite tydligare vad som finns i närheten. Men vi som kör runt med en kyl i frunken klarar oss!

Är det nästa ”Ibra” man går med i Frankrike? 😀
Hur som helst kommer detta alltid att vara en av mina idoler! Mot McD för middag!

Tidig start idag också även om vi ”bara” hade c:a 65 mil idag. Vi körde på samma koncept som dagen innan. Resa innan frukost för att käka frukost under första laddstoppet.

Mycket Autobahn idag. Man har ju hört om att det kan bli köer i timmar på dessa vägar, flöt på riktigt fint för oss. Crusade fram i 100 -140 km/h utan större trafikstörningar. Stannade för lunch på BK, blev intressant att beställa. Killen i kassan va svajig på engelska och jag på tyska. Men vi hankade oss fram, gissar att han va rätt ny på jobbet också. Men både han och jag kämpade på, fick lite snabba inhopp av kollegor korta stunder. Mot slutet av beställningen så säger Therese något till mig varpå killen i kassan frågar om vi pratar svenska. Så avslutningen av beställningen blev på svenska och engelska. Man undrar ju lite om hans bakgrund…

Snabba vägar med rejäla ledningar för att transportera el. Mycket vindkraft och solenergi i Tyskland.

Efter lunchen ville bilen inte ut på autobahn igen, utan visade oss in på mindre vägar. Vi lydde. Kul att se något annat också tänkte vi. Vi tror att detta vägval skedde pga ”Stau” då det började bli mer trafik precis innna lunch. Dock kom vi ut på den ganska snabbt igen. Betydligt mer trafik nu men inga totala stopp iaf.

Tänkte också fylla på kylen, men det är inte det lättaste att göra i Tyskland på en söndag. Här är nämligen nästan allt stängt på söndagar. Hejja Tyskland och Nederländerna!! Detta borde vi ta efter!

Nu har vi landat i Nederländerna aka Holland. Varför har samma land 2 olika namn som båda känns lika mycket använda? Den frågan uppkom i bilen, men inga svar har levererats. Vi har landat i en liten stuga (utan AC) på en mycket fin camping med pool! Så eftermiddagen och kvällen har spenderats där med en paus för att äta och fixa iordning sängar…

Imorgon blir sista resdagen på ett par dagar. Snart hägrar Disneyland och sen ett par dagar i Paris!

Liite längre etapp idag. Vi matade på c.a 750km. Inte illa! Har gått oväntat bra, lätt att mata mil på danska motorvägar… Teslas laddnätverk levererar – Inga väntetider, och laddarna ploppar upp som svampar i jorden. Befintliga ställen utvidgas och nya öppnas… Bilen oftast klar innan familjen…

Inför denna resa har en kylbox införskaffats. Utvärding kommer. Passar iaf fint i frunken. Va lite varm när vi kom fram till kvällens boende, oklart varför. Kanske sladd som petats till under något stopp. Vi får se.

Troligvis kortaste dagsetappen under semestern. Men innan resan kunde påbörjan skulle ju sommarlovet börja – Skolavslutning!

Filippa hade det ärofyllda uppdraget att tillsammans med Chloe vara konferencier på skolavslutningen. Den sista på Hammarö för Filippa.

Sen framåt kvällen, när bilen va packad och huset redo att lämnas så tog vi oss ända till Mellerud, en etapp på c:a 130km.

Energinivån är fortfarande hög! 🙂

Vi håller tummarna för att ”Stormtroopern” ska rulla hela semestern!